Loktiliba wazüka ayutsü aser renloktsü atema, resources aika nüngdaker– nübu, shisatsü, rongsen, linük (ali–geographical jurisdiction), tamang, mapa meranga inyakba (work ethics), yimsüsüba tajung (good governance), Tsüngremer taochi etc. Item ajak ya kodang timi yanglua bendendir, aser benshidir, idangji loktiliba tajungba akumer aser renloker. Item ajak rongnung, loktiliba wazüka ayutsü aser renloktsü mezüngbuba tamendaktsüji – Identity (maitsü/ayak). Kija Identity, lokti Identity (Personal identity, corporate identity).

Kija identity-ji pei tenüng, yim, kidong aser kin agi tenzüker. Item ajak ya meyokteper lokti identity ka yanglur. Kü tenüng “Ramesh” aser ni Aor, ta asü nungbo koda asütsü. Ni “Thakur” saka Aier kidong, Aor, ta asü nunga ano koda asütsü? Ni “David” aser ni Aor, ta asübajia “Ramesh” ba denji kanga balakabo masü. Linük aser oshi nung amendakba identity indang dang tatsüka shinür.

Linük identity: Asenok bangpet ka ama, Mokokchung district ajanga orr aliba ajak dang bendanglima ta jembia arur. Dimapur-jia “pi (tangar) lima” ka ama jembir. Saka joko mapang tongogo. Joko Dimapur lima yabo asen lima ama bilemtsüla. Iba amaji jembitsüla aser iba amaji inyaktsüla. Anungji, asenok ajaki iba amaji bilemdi, jembidi aser inyakdi.

Oshi identity: 21st century nung tashi amendakba mendenji (power-base) ‘soft power’ lir. Military power ‘hard power’, ajia nüngdaker, saka ‘soft power’ medeni ‘hard power’ kijaia takok tajung menguteter. America nungeri Vietnam nung ‘hard power-i makok. Iraq aser Afghanistan nunga kasa timtem angur. ‘Soft power’-ji rongsenketzüng (economic), shisatsü, entertainment (Hollywood, media, music etc.). Dimapur nung ‘Mr. Big’ arudang lanurtem kwika concert reprangi ao? Ibaji ‘power’ masü na? Tanü alima nung ‘soft power’ tulutiba ka aser ajak tongtettsüsa abenba tongtibang oset (the medium/vehicle)-ji – English. English oshi, English movies, English media, English culture etc.

English oshiji kanga tongtibang aser asenoki ano tali tajungba ashitsüla aser amshitsüla. Saka iba jagi teperi masü. Naga nunger aser Aor context nung Ao oshijia koda? Ao oshi ajanga Aor ‘soft power’ kodaka inyakteter aser inyaktettsü? Kechiyong, oshi nung tashi lir, aser ya ajanga lokti aser kija anishir.

Mezüngbuba nung, Ao oshiji oshi (language) ka lir: Asenoki lokti nung aiben “I shall speak in my own Ao dialect only” ta jembir. Ao oshi ya ‘dialect’ ka masü. Oshi (language) ka lir. Anungji, “I shall speak in Ao language” ta ang shidaktsünür. Yimtsüng shia Ao osü balala jembir. Itemji dialects asütsü. Saka Ao oshibo dialect ka masü. Iba ana tetsüngta angatettsübaji kanga tongtibang.

Ao oshi ya kanga takar oshi ka: Eg: English nung – dead, death, killed, murder, suicide ta lir. Ojang ka jagi oren aser tetezü peria magütsüteter. Saka Ao nungbo – Tasü, asü, süadok, kaset, rongset, wangset, rokset, pokset, ongset, tsükset, zükset, rangset, tepset etc. aika dang lir, aser ojang kadi tetezüa dena metetdaktsüteter. “Ü” English ya shitakbabo sensaker oshi ka lir. Pai Greek, Latin, French, German, Spanish aser tanü asüngbo Hindia inoka jembiba oshi ka lir. Atangji, English-ji kanga flexible (Nagamese amai) aser iba flexibility ajanga tanga aika nungi bendena takar oshi ka akümer. Ü English ama, Ao oshi ya-a flexible aser tanga nungia benloka takarba kümdaktsütsü lenmang lir mali? Nüngdak asüng masü? Tanü iba onük ya tezüluba nung agütsütsü merangdang, tanga oshia aika inoksemtsüsa akümer. Tanü putu, cross-cultural putu ka nung ya mepaitoktettsü südi.

Ao oshi samadar: Tanü asen tenüki ngua, Ao oshi samadar. Kohima aser Dimapur nung 1st aso (generation) settlers-tem teimba. Saka asen chir, 2nd asotem nungibo junga mejembiteter. 3rd aso nungbo koda asütsü? Nagamese-i tuluba ka tsünga aiter, Chunglia samadaktsür, Mongsena samar. Ana pronglaji Ao oshi, saka tanga oshi ka nem tsüktokdaktsür.

Kechi inyaktsüla? suggestions aika alitsü akok. Item rongnung, school education ajanga züngdaktsütsü kanga tongtibang. Spelling meji küm aika kanga akoksaogo. Tangar University level atongdang asenok ano high school level nung dang lir. Ao Senden-i koba o telemtetba tajung bener aruogo, joko iba nung ya ajemdaker, asen oshi temaba jenjangi tekaraba nung aotsü imlar. Mokokchung nung Jubilee Memorial School ajanga Ao oshi tangar kintemia aikadi Bangalore, Darjeeling etc. (ICSE Schools) nung Ao subject High School level nung agir. Ano teimbai aser higher level nunga agitsü lenmang yanglutsüla. Iba atema oshi kaji teintokba (exclusive) masü, saka benlokba (inclusive) asütsüla.

Koda Ao oshi aikadi agizüktettsü aser renloktaktettsü? Tenyidie ya Angami oshi lir. Saka Tenyidie tasür, Angami kin dak alaka, tanga kin pungu-trok-i pei oshi ama agizüka agir. Ao oshi tamendakdakji Chungli asütsü, saka Naga nunger aikadi agizüktettsüsa, tesapuba aser ‘soft power’ tali tajungba akümtsü atema, Ao oshi nem neutral tenüng ka agütsü nung koda? Iba ya Ao kin atema tajung asütsü ta kü tebilemba ka lemsateper.

Tanübo Aor lokti aika nung Ao oshi meraketa jembiteper. Saka kümtem süitema aodang, tarutsü nung asenok kechi oshi amshia alitsü? Ao oshiji samatoker alitsü asü, tashi taitba kümer alitsü? Atangji, asen oshi ajanga Identity ayutsü, aser iba ajanga loktiliba wazüka ayuba den renloktsü ta bilemer.

(Iba o ya Er. Moa Aier-i 2009 küm Nagarjan Ao Senso Telungjem Dimapur pur Silver Jubilee sentong nung tajungshi o jembiba nungi tezülur dang temelaba meshir tongtibang onük kar agiteta yangi adoktsür)