

| AOR KAKETKENO LIPOK | – Godhula Brown & Dr. E.W. Clark Naga tenemi atua arogo tenzükba, 1872 – 1876 Ao Literature Committee ka tenzük – School aser printing press tenzük – Clark-i 1911 Ao Naga Dictionary adok – 1938 küm Ao Naga Messenger adok (Ao Milen) – Laishiba aser ken kaket adok – School nung Ao oshi agi sayua tenzük |
| AOR KAKET KENO JENJANG | – Naga kintem dangi mezüng Ao limai osangtajung bener aru – Mezüng Ao lima kaketkeno tenzük – Mezüng Mayangnokcha 1927 küm B.A. pass asü – Aor tesayur teimba aküm – Tazünger teimba aküm – Tashi temetet nung züin – Literacy rate 98% shi tongogo (as per 2010) – Kaket zülur teimba adok – Ao oshi jembir ishiba akümer – English jembir teimba akümer – College aser University nung Aor student teimba – College aser University balala nung Aor tesayur aser research scholar teimba. |
| AORI ZÜLUBA KAKETTEM (Up to July 2008) | – 246 (Ao O nung 157, English nung 89) – Kakettemji tamangba yimsü tsütsü teimba -Tezülurjia Theology azünger teimba – Secular Scholar-tem aikati sapua mezülur – Aori züluba kakettemji kanga tajungbo masü aser kaket riju nung züngtettsüsa kaket aikabo mali. |
| AORI ADOKBA OSANGKAKETTEM | – Ao Milen (Ao daily), Lanur Teimla (Joko madoker), Tir Yimyim (Ao daily), Morung Express (English daily), Nagaland Post (English daily), Nagaland Page (English daily), Mokokchung Times (English daily), http://www.Nokinketer.in (online bi-lingual), Lenjeter (1st Ao Magazine monthly) etc |
| AOR LANURI AO O JEMBIBA JENJANG | – Yimdak yimtsüng nung 90% shi agi Ao oshi jembir. – Town nung 40% shi agi Ao jembir. – Lanur tsüngta 80% shi agi Nagamese dang jembir. – Town nung alir kibongtem rongnung 60% shi agi Nagamese jembir. – Aor tsüngta 25% shi agi Nagamese/English nung jembir. (Figure ji tera balala asütsüa akok, kechiyong iba ya 2010 küm pai research agiba lir) |
| AO OSHI AZÜNGER JENJANG | – Aori Ao o jangra mazünger. – Kaket mezülur. – Ao oshi raa mejembiteter. – Ao o BA level tashi dang sayur, saka tezüngnür apara. – Ao oshi sayur apara. – NBSE kübok Ao subject nung Question yanglur & Answer script reprangtsüpur apara/mali. – University nung Ao magir aser tazüngtsü kaket-a mali. – Ao lima nung Ao o subject school ajak nung ozüng süa agitsüla ta shijen shiaka aikadi mangar. – Aor kaketkeno aser oshioben sama-a odar |
| AO OSHI ANGAZÜKNÜRTEM | – Institute International Languages & Research, Kohima nung Ao oshi sayutsü tenzükogo saka tesayur mali. – Aor ICSCE/CBSE course agirtem, Bangalore, Delhi aser yimti balala nung alirtem Ao oshi angazüknür saka asenok renema maka. |
| ASLB Nükjidong | – Oshioben aser kaketkeno ajanga telungjem adokdaktsütsü – Ao zülumen lirumedema amshitsü -Textbook zülutsü aser Ao subject College aser University tashi nung azüngtsü atema – Ao subject nung syllabus yanglutsü – Arangtet Tatidang sentong renemtsü – Orientation, Seminar, Workshop, Training balala agütsütsü – NBSE/SCERT/University den angatettepa inyaktsü. |
| SHILEM/INYAKBA (ASLB) | – Kaketkeno tejakleni aotsü ajungshir. – School/college textbook revise asür. – School/college text book yanglur. – Kaket tasen zülur. – Arangtet Tatidang sentong yanglur. – ASLB ano tesep junga metentet. |
| TEINYAKTSÜ LUSHITEM | – MA/Ph. D level nung Ao subject mesayur. – Textbook renema maka. – Kaket zülur mali/mejangrar. – Sangro tajung maka. – University level nung agitettsüsa jilushi kaket nungdaker. – Orülem kaket tajung maka. – Ao osep tajung (standard dictionary) nungdaker – Aori Secular kaket zülutsüla – Kaket zülur jenti adoktsüla & ajungshitsüla. |
Iba ya Prof. Lanunüngsang-i “Nokinketer” teloki ayongzükba ‘Young Writers Workshop’ sentong ka Metsüben Hotel Mokokchung nung 25th September, 2010 nü akadang, “Status of Ao Literature in contemporary Ao Society” onük nung ajemdaker paper presentation agütsüba nungi onük kar agiteta yangi post sütsür.
