~Wati Longchar (Erilibill)

Ao arogo yimden yimsüsüba yanglushitsü nüngdak ta YSS sensaksem nung, sabangpur kari Mizoram Baptist Church (BCM) inyakyim asen arogo nung apettsü ta shisem nung BCM model “Ao Arogo Yimden Yimsüsüba Yanglushitsü Nüngdak: BCM nungi Tangazüktsü” ocet nung tongmelang agi lemsatepogo. Kari parnoki Synod System (BCM-i Synod ta majar saka `Assembly’ ta dang amshir) nung aor, anungji Baptist Arogo Noktakdak (Baptist Distinctive) nungi ainshir masü no! ta jembitep. Ano iba sentakba nung ocet, “Arogo nung shiba Kibur?” nung congregational-centred church koda tongtibang iba indang lemsatepogo.  

Ao arogo yimden yimsüsü akangshia koda yanglushitsü ta asüba onük nung shisatsü aika lemsatepogo. Sabangpuri lemsatepba ajak to pei azüngba, anguba, ajangshiba (karbo olulu, kar shitak tatalokba saka generalize masütsüla) nung ajemdaker tebilemba lemsatepogo. Item tebilemba dangji hypothesis ta ajar. Shitak aser tai memetet.  Shitak asü masü empirical research agia test asütsüla. “Empirical Research” ta-a asür “Coming out with truth from the field” ta ajaki meteta lir.  Asenoki kechisa hypothesis lemsatepogo, item to shitak/tai metettsü scientific questionnaire yanglur shinga atsünga (bias) mali ochi kuli (fact) adokdaktsüla.  Anungji, YSS sabang nung lemsatepba ya shitak/tai tametettsü atema yimtsüng shiai oa scholar telok/independent researcher kari empirical research agitsüla.  Arogo aser Mungdang nung tenzükeri dang masü, social scientist nem inyakdaktsütsüla. Tetezü tanü asen arogo koba jenjang nung lir, koma melenshi nung ajungtsü empirical research ajanga adokdaktsütsüla.

Arogo yanglushitsü atema tebilemba (hypothesis) lemsatepba kar

  • Mungdang aser lim arogo tenzükertem itasen aser tanga facility lirumedem maka. Ibai ajanga yimtsüng aser town arogo tsüngta telemsa tulu adoka lir. Mungdang ka kübok Khristar arogo nung ibai ochimashi mapa ka aser Baptist distinctive den meputep.
  • Arogo rongsen nung tepila tulu aliba ajanga Ao arogotem nung “superior” aser “inferior” attitude/mindset adoka lir.  Mungdang ka kübok saka tepila ulura aser equal resource sharing makara, Ao arogo nung tarutsü nung telemsa tulu adoktsü.
  • YSS sensaksem yagi arogo nung telungjem masü, arogo lemdangtsü lendong lir. YSS nung shilem magitsüla.
  • Yimtsüng nung nübur ajema akümer, aluyimera ajema akümer, aser Govt. mapa inyaker maliba ajanga yimtsüng arogotem rongsen angulen mali küma odar. Na kong tanela chiyungtsü angur yangji ter shilem aser tenla agütsütsüla ta tangatetba ajanga Town arogotem nung sen agir-magima arur, saka yimtsüng nung arogo tenzüker nem itasen agütsütsü maka ta asüba jenjang nung lir. 
  • Tenzüker asoshi arogoi shisatsü bushiloktsü sadema magütsüba ajanga aser küm aika arogo ka nung dang tenzükba agi nüburtemi alaker aser maginür.
  • Tensa den peta tanela chiyungtsü magütsüba agi intellectual aser lanurtemi sentepi marunür.
  • Lim arogo aika autocratic leadership küma aor kechiaser tenzüker karibo pai/lai ashi angar dang arogo menden nung anioka inyaker.  Deacon shimba yayim yanglushitsüla.
  • Arogo kar nung tenzüker ola madokteti alena ayuba ajanga arogo mainer
  • Ao arogo nübur-tiyongtsü (congregation-centered) masü tenzüker-centred (clergy-centred) küma odar. Congragational-centred dangi meyiptsüla
  • Transfer aser term system bener ait nungbo, election nung ama sen agi Town nung posting atema aliteptsü.
  • Mungdang inyakyim nung tebur clergy dominate süa lir. Laity aser tetsür ola makaba ajanga arogo tashi maiter.
  • Town arogo nung nütsüng/kibong aika asüba agi santemi mess fee-bo agütsür, saka sannüker pei san tenüng memeteti lir (ano aika lemsatep).

Teyanglushitsü Mera Tebilemba (hypothesis) Lemsatepba kar

  • Küm pungu nungi tenet shia tenzüker transfer asütsüla.
  • Equal resource sharing amkara yimtsüng arogotemi yimdaki ter shilem/temeranger tenla yokang ta ola adoktsü.  
  • Mungdang kübok toklang tenzüker ajak itasen lirumedema yanglutsü.
  • Itasen atema centralized asütsüla.  Iba yagi Baptist distinctive nungi pilar masü.
  • Transfer sütepba agi tenzükertemi rural-urban tatsük-talem metettsü.
  • Arogo nung tenzüker chirtem education asoshi Impur school upgrade süa boarding school yanglu nung timtem aika solve asütsü.
  • Centralized system bener aru nung ochimashi tali adoktsü, anungji tang inyaka aliba yayim ya dang akangshir ao tajungba.
  • Deacon shimba committee nung Pastor aser toklang tenzüker madentsüla.
  • Pastor tanela anir aruba mapa dang inyak nung ajungtsü. Sen ketdangsüba yabo tangari inyakdaktsütsüla.
  • Town-tem nung fellowship aika lir, item fellowship-i pei sasa noktaktettsü asü masü asadanger full autonomy agütsütsüla.
  • Tenzüker bushiba yimya melenshitsüla. Tenzüker shimba nung politics asaya-a shimba ajanga arogo raksar.
  • Ochimashi tenzüker arogo nung magitsüla
  • Revival akaba yimya aser jaka melenshitsüla (a.a)

Koba mera agitsü?

Item tebilemba (hypothesis) ajak ya ground nung test masü tashi olulu dang asütsü aser mapa makümtsü. Scientific research nung ajemdaker arogo yanglushia aser tanü tensa den apet Tsüngrem o magütsüra nüburtem tanela nung azüla-a aotsü aser Khristan tamang superficial küma aotsü. Ibai mapa küma aotsü asoshi Mungdang mesüra tapet telok kadi inyaktsü apusotsüla ta bilemer.  Item research finding dak ajemdaker arogo yimden yimsüsüba nung temelenshi nüngdaka lir.

Baptist Distinctive

Sensaksemer aikadi hypothesis dak ajemdaker Baptist distinctive nungi pilatsü ta tarentakba  shisem. Asenoki angatettsüba kaji: Baptist Distinctive ya kodanga memelenshitsü aser memelenshir (fixed doctrine) ta mangatettsüla. Baptist denomination koda tenzük aji melepshir, saka Baptist tamanger telok kümteter küm 500 tashi ajunger, aser alima kinük ajakleni prokshiogo aser inyakyim aika melenshiogo. Baptist-i tila tanur tzüsentsüba magizüki aliba tanübo arogo kar nung tila tanura tzüsentsür, putir tola masemi aliba karibo asemer (Nagaland nunga arogo kar nungbo asemer), Bishop mali aru, saka tanübo bishop aika lir, lim arogo kecha telok den mesentaktepi lia aru, saka tanübo Association, Assembly, Convention, Council ta tenteta lir. Arogo senbong centralized administration mali liasü, saka arogo aika nung centralized süa bener aor, Pastor local arogoi dang shima aser itasen agüja aru, saka alima aika nung Mungdang ajanga pastor shimer aser itasen Mungdang ajanga agütsür, tenzüker karbo retired masü tashi  arogo ka nung dang inyaka aru, saka tanübo arogo aika nung term yanglua transfer system benoka bener aor.  Ano Baptist arogo kar nungbo ya-a Lai tesayuba na ta bilemtsüsa inyakba angutsü. Tat. agi, Baptist arogo kar nungbo tetsür nem sayutsüngi mesüdaktsür aser putir sarasadema mesüdaktsür, a.a.

Baptist distinctive nung kodanga memelenshibaji Tsüngremji “OCHI” ta azüitba aser iba “Ochi” inyakbaji lir. Yongji Baptist arogoi Khrista tokolak, Ochibaji Tsüngrem ta nangzukbaji Baptist tamang  kimung lir.  Iba Ochi kimung nung (a) Yisu Khristaji asen kümzuksang ta amangba (b) Laishibaji tematiba tashi – Tsüngrem Ochi tesayuba (c) Pei tamang aser Tsüngrem taochi agi dang tekümtet ngutet. Item ajakji “Ochi” kimung nungji amendaka lir.

Tanga distinctive; (a) Pei arogo jurila tashi (b) Tzüsenba aser Kibuba Benjung (c) Yimden aser arogo tepila, aser tanga inyakyim balala ajakji pei nübur dak apet melenshia benshiba angur. Saka “Ochi” shiba Khrista lir ibaji Baptist tesayuba tiyongtsü. Iba tangatetba nung sabangpur aikadi Ochi kimung nung tera yanger system aser inyakyim nung melenshiba agi teraksa madoker. Ya junger aser ibai ajanga lokti ajak asoshi temelenshi tajungba bener arutettsü ta süra, tensa  aser alima melenshia aoba den yanglutshitsü kanga tongtibang ta lemsatep. Iba den sabangpur kari tekümdangtsü o yamai shisem: Inyakyim (system) melenshiba kisüng jagi temelenshi bener marutettsü. Teinyaker dak tuluka keta lir.  Pastor ka wadangji kechi aji metettsüla. Sama-a aliba pur tanela anir aruba ya lir aser tenzükertemi koba tashi temulung agütsür? Santem tenüng meteta lir mali, arogopur taküm aser kibong yangluba nung koba tashi bendanga agüja mapang intoker? Khristar arogo ka asoshi amangbapur rongnung kotak yimli senmangtsü koba tashi sayuteter? Ketdangsüba nung nüburtemi aser Kibubai koba tashi tamang kateta lir? Aser tanela nung mangdang tejangja akaba arogo ka asütsü koma khuret abener? Iba khuretji makara Pastor term aser transfer, centralized structure agi dangbo temelenshi bener marutettsü. Temulungjang merüktettsüla aser Tsüngrem aküm tsübutsüla. Arogo yayim yanglushiba aser amangba pur asoshi khuret abenba  anarpongla lirumedema jung junga asadanger mera tasenji agitsüla.

Otembang  

YSS ya 372 züngsemi akümba tepu maket sensaksem sabang ka. Yangi arogo  nung tenzüker, secular scholar India aser balala nungi dena lir. Mapang shia iba sabang nung common issue balala lemsatepa shisatsü agütsüteper aser public awareness asoshi print aser social media nung lemsateper. Kar asoshibo item onük taku asütsü, saka lokti ajungtsü atema lemsateper asünung positive süa agidaktsünür. Ao arogo, lokti, talisa DABA nung koba mepetmesü adoka lir iba sentakba nung ocet 9 tashi züluogo aser media nung lemsatepogo. Karbo temoatsü nguogo ta bilemer. O tesepra aser tim masüba o zülua lira sensaksem tebhong kümtsür khuret aser item oji meyipa agir.  

*****